Då vi haft mycket för oss tidigare helger har spårpremiären dröjt lite längre än vad vi önskat. Idag var det äntligen dags. Det är alltid spännande att se var hundarna står efter ett långt vinteruppehåll. Planen var att alla sju hundar skulle få spåra. För att spara in spårmark bestämde vi att de två äldsta fick återanvända spåren efter Loova och Eida. Vi har aldrig gjort så tidigare och det kändes märkligt att lägga tillbaka pinnarna efter belöning. Sett ur Yuffies och Kiros synvinkel var det väldigt lyckat. Bägge två var lyckliga över att få spåra.

Eida i sitt spår

Sisu, Loova och Rumba fick spår med en längd på 600-700m och en liggtid för ett högre spår. Alla tre skötte sig alldeles utmärkt, en enda missad pinne.

Eida var som ett jehu i sitt spår. Hon tyckte att husse var alldeles för sölig redan när selen skulle på. Pinnarna hittades och levererades ordentligt till husse. Sedan hade hon knappt tid att äta sin korv till belöning. Hon ville bara spåra vidare!

Är du klar snart husse? Jag har koll!

Märtha hade glömt vad spår gick ut på under vintern. Inte speciellt konstigt med tanke på att det inte hann befästas i höstas. Mycket har hänt med Märtha under vintern. Fläckvis spårade hon men sedan fladdrade det iväg lite. Det löser sig med träning.

Märtha i spåret