I måndags hade Kiros ett besök inbokat hos en veterinär på dermatologiavdelningen på Ultuna. Jag ville ha en annan veterinärs åsikt om Kiros öronproblem än bara den veterinären vi träffat i Falun. Falun hade bara en lösning på Kiros problem kvar, nämligen allergi och jag kände att om Kiros skulle ha allergi borde han ha fler symptom än ett krånglande öra och att symptomen borde bli värre, inte bara komma och gå. Kl 8.50 hade vi bokningen, tiden var vald med tanke på att det skulle finnas möjlighet att söva Kiros om det skulle behövas. Det resulterade dock i att min väckarklocka ringde 3.30 och strax efter 4.30 åkte vi. Hundarna masade sig vackert upp, flickorna fick frukost och Kiros fick vara utan, och somnade sedan om i bilen. Lång väg att åka och jag hoppades verkligen att det skulle vara värt det…

När vi väl kom in till veterinären hittades inget i själva ytterörat. Det var rent, fint och kliniskt friskt. Eftersom det kan vara allergi som orsakar det hela kollade veterinären huden och tassarna noga. En rodnad i vänster armhåla hittades men jag visste att den måste ha kommit från selen som Kiros får ha emellanåt. Veterinären tyckte inte att han såg ut som en allergihund! När jag kom hem kollade jag hur selen satt på honom och mycket riktigt så satt spännet till selen precis där den rosa fläcken är. Alltså skaver selen lite och orsakar rodnaden, jag måste lägga ut selen ytterligare alltså. Beslutet togs att lägga in Kiros och röntga örat för att utesluta problem längre in i örat som inte går att se. Det var lika bra att göra det ordentligt medan vi ändå hade åkt så långt. Jag fick ett telefonnummer att ringa efter kl 15 för att höra om Kiros var vaken och kunde hämtas.

Sedan hade jag lite tid att fördriva. Jag började med att äta min medhavda lunch trots att klockan bara var 10. Jag var dock vrålhungrig efter den tidiga frukosten. Därefter gick jag och flickorna en låååång promenad. Vi gick upp på åsen och följde den mot Uppsala för att sedan gå ner och följa Fyrisån tillbaka och förbi Ultuna igen. Strax efter kl 13 ringde veterinären och sa att undersökningen var klar. Kiros behövde dock ca en timme för att vakna innan jag kunde hämta honom. Vid 14.30 betalade jag för hela kalaset och fick tillbaka en mycket groggy Kiros. Klinkergolvet i receptionen var en mycket svår promenad när han var så trött fortfarande.

Resultatet av undersökningen? Röntgen avslöjade faktiskt en avvikelse mot det normala i Kiros högra öra. Det var fortfarande svullet efter inflammationen i våras. Veterinären trodde att det var den svullnaden som Kiros känner sig besvärad av till och från, framför allt att halsbandet trycker åt där när vi använder något annat än den smala kedjan. Det var dock fri genomströmning av luft, hundar de opererar för detta har en helt igentäppt örongång. Ordinationen blev antiinflammatoriskt och avsvällande, dvs Rimadyl, i två veckor samt att jag ska tvätta örat regelbundet, läs en gång i veckan, med ett mild rengöringsmedel. Anledningen till att Kiros blir så röd i örat vid tvätt misstänkte veterinären att det berodde på att det är något i Otoclean som han inte tål och därför kanske tvätt med Otoclean orsakar problem mer än det hjälper. Nu ska jag göra rent örat med vanlig olivolja ett tag och sedan prova något annat medel men prova det först i det vänstra örat. Rimdaylen kan orsaka magproblem och jag fick stränga order att avbryta behandlingen och höra av mig om han skulle bli dålig i magen.

Nu är det ju bara det att Kiros blev fruktansvärt dålig i magen av narkosen. Jag måste få ordning på magen först innan jag kan börja behandlingen med Rimadyl i alla fall. Jag hoppas att det var sista gången jag behövde ge honom lugnande eller sövde honom. Enda gången han inte blivit dålig i magen av lugnande var vid höftröntgen då de tog hänsyn till att jag sade att det måste vara något i den normala lugnande han inte klarar och bytte medel.

Med facit i hand var turen till Ultuna verkligen värt det. Veterinären i Falun hade aldrig upptäckt förträngningen i örat utan gått vidare med allergiutredning. Till helgen kan jag nog påbörja Rimadylbehandlingen och sedan får vi se om det hjälper. Orsaken till inflammationen kommer vi aldrig att få veta men det känns skönt att veta att det är den som orsakar problemen vi upplever nu i alla fall och att det inte är något annat problem.