15.15 hade Tifa tid hos sjukgymnasten i Falun. Det kändes lite si och så med det. Tifas knä har blivit mycket bättre efter bakslaget förra veckan. Däremot har hon fått enormt ont i ryggen vilket jag noterade i måndags eller tisdags. Det kom som ett brev på posten i samband med löpet… Detta är andra löpet som vi verkligen ser att Tifa får problem med ryggen. Suck, det går ju att åtgärda men det kostar och jag är inte helt road av tanken att kastrera en åttaårig hund. Ca 7300 skulle Falun ha för en kastrering och om vi väljer att göra det antar jag att försäkringen inte täcker det. Hmmmm, testa p-spruta är heller inget roligt med tanke på alla biverkningar. Ja, ja, vi ska fundera lite på saken. Just nu måste Tifa bli bättre i ryggen.

Hur som helst tyckte sjukgymnasten att Tifa rörde sig stelt men såg ingen hälta. Vi såg Tifa halta i onsdagskväll efter spårningen. Sjukgymnasten kände igenom Tifa innan hon fick kliva upp i vattentrasken. Jag var beredd på att det kunde gå precis hur som helst men efter en stund gick Tifa med fina steg och sjukgymnasten var nöjd med det hon såg. Tifa blev inte ens andfådd under passet. Efter fick hon akupunktur. Det är skönt hälsar Tifa. Hon slappnar verkligen av och njuter med slutna ögon även om hon tycker att det är besvärligt att få nålarna på plats.

Nästa tid hos sjukgymnasten är bokad till början av september. Jag vill verkligen få träningen på hemmaplan att fungera och ha ett pass i månaden i vattentrasken. Vi kan ju inte vattentraska resten av livet utan vardagsträningen måste ske hemma. Tänk hur olika sjukgymnaster tycker också. Idag fick jag höra att mina tankar om att dra kedja och klövja med Tifa är bra träning. Kul! När Tifa väl är bra i ryggen igen ska vi testa att dra en mycket lätt kedja, 0,5 – 1 kg, en sträcka efter stig. Tyngd och sträcka hon drar måste naturligtvis anpassas till vad hon klarar men det är samma sak med all träning.