Så var det gjort, Rumbas MH. Mitt i ett MH arrangerat av collieklubbens lokalområde dök Rumba upp som en katt bland hermelinerna. Nu tror ju Rumba att hon är en collie så det var ju inget märkligt för henne. Beskrivaren lyste upp som en sol när hon såg på protokollet att det var dags för terven. Det är kul att se olika raser.

Vad ska vi då säga om lilla frökens MH. Det var en tystare hund än vi förväntade som gick runt banan annars var hon som förväntat tycker jag. Rumba hälsade på testledaren sansat och lät sig hanteras på ett neutralt sätt. Leken var intensiv som vanligt och vid dragkampen bytte hon grepp ett par gånger. Sedan visade hon upp sin fina av- och påknapp. Full fart i leken för att övergå till en lugn passivitet i nästa moment. Det har jag sagt länge att hon har en bra dos av.

Avståndsfiggen var rolig och Rumba var in till den dolda figuranten. Inte ett enda skall kom från fröken. När dumpe flög upp blev det tvärstopp på både husse och Rumba. Först när Rumba såg att den saknade huvud började hon skälla. Vid första passagen gjorde hon en båge men sedan var det borta. Skramlet löste hon helt själv efter ett kort stopp. Inget kvarstående fanns kvar.

Spökena var dock väldigt läskiga. Först blev Rumba arg och fokuserade mest på det vänstra spöket men när det kom närmare tog Rumba till flykten och ställde sig ca 20m bakom publiken. Där stod hon och larmade. När husse gick halvvägs sa beskrivaren att Rumba hade blivit lite oroad och såg ut att tycka att husse inte var riktigt klok. När husse stod framför spöket och lockade på henne kom hon travande och avreagerade fint. Det var ju bara människor. När Rumba travade förbi mig gav hon mig en blick som sa ”Såg du vad jag såg!”. Leken på slutet var lika intensiv som i början och Rumba är skottfast.

Inga större överraskningar utan MH’t bekräftar bara bilden om hur trevlig Rumba är. Hon är en jättehärlig hund som vi tycker är okomplicerad även om hon är intensiv i allt hon gör. MH’t visade även hennes teknikintresse 😀 På jakten studerade hon hjulen mer än trasan vid första gången. Andra gången frågade hon husse vad det var meningen hon skulle göra med det döda föremålet.