Naturligtvis skulle det inte vara så enkelt att Yuffies operationssår läkte utan problem. Jag såg redan på onsdagen att det kom lite blodig vätska ur såret men jag tyckte att det minskade i mängd under dagen. När jag tvättade av såret igår efter morgonpromenaden glipade det väldigt mycket och jag fick räkna stygnen för att kontrollera att alla satt kvar. Stygnen var intakta men det fanns så mycket vätska att det kluckade när jag tvättade och när Yuffie stod upp droppade det konstant. Inte alls bra… Ett snabbt samtal till Falun gav mig en tid 11.15. Jag hann faktiskt även dricka en kopp te till frukost innan vi packade in oss i bilen och åkte.

Vi fick träffa en trevlig veterinär som inte jobbat speciellt länge i Falun. Hon var från Belgien vilket föranledde att samtalet fördes på en blandning av svenska och engelska samt att veterinären pratade på sitt språk med Yuffie. Talar de måntro flamländska? Hur som helst var det inga problem alls och veterinären konstaterade att det krävdes att Yuffie öppnades igen för hon blev orolig att stygn längre in hade gått upp. Veterinären gjorde sitt bästa för att få ur vätska och det gjorde ont för Yuffie blev en riktig tiger en gång. Det är så himla skönt med veterinärer som är förstående. Hon hanterade Yuffie perfekt och när Yuffie lugnat ner sig igen kunde hon fortsätta utan problem. Efter konsultation med opererande veterinär lämnade jag Yuffie på djursjukhuset för att de skulle söva och öppna henne när de var klar med operationen de höll på med. Jag ringde min kusin och tillbringade eftermiddagen med henne i väntan på att jag skulle få hämta Yuffie.

Nu ligger Yuffie här med en dränageslang i buken. Tidigare har vi kunnat ha munkorg istället för tratt men i och med risken att munkorgen fastnar i slangen är det numera enbart tratt som gäller. Veterinären tog även bakterieprov för att kontrollera om Yuffie behöver ett annat antibiotika än det hon för tillfället äter. Det kommer att droppa ur dränaget en tid och vi får skura golvet minst en gång om dagen ett tag. På måndag ska vi till Falun igen för att plocka ut dränaget. Jag tycker att dränage är lite läskigt om jag ska vara ärlig. Yuffie är helt klart besvärad av slangen. Slutet på den finns mellan bakbenen och hon går väldigt bredbent. Husse offrade sitt täcke så att Yuffie skulle få ligga mjukt på golvet. Biabädden verkar hon rata och i soffan vill vi inte ha henne när det rinner plus att hon inte ska hoppa. Nu hoppas jag att detta läker som det ska utan fler bekymmer.

Yuffies utstyrsel för tillfället, inte en nöjd hund