Säg hej då till skogstrollet!
Under skogspromenaden i fredags när våra vänner från Örebro hade kommit blev vi nästan rädda ute i skogen. Vi såg ett äkta skogstroll i skogen ovanför Moraklockan!
Detta är en av de sista bilderna på en fullpälsad Yuffie. Nu ger jag och husse upp! Hennes päls går inte att sköta efter kastreringen. Vi borstar, klipper ur, borstar mer och får klippa lös alla pinnar som fastnar i pälsen. Tovor bildas på tre röda och vi tar oss inte igenom pälsen med vare sig kam eller borste. När hon behöver bada blir hon inte ren ända in till skinnet utan det finns skit kvar i pälsen hur vi än beter oss. Nu klipper vi ner Yuffie och håller henne nerklippt resten av hennes liv!
Marie har varit här idag och fått av Yuffie pälsen. Om pälsen var tjock innan kastreringen var det inget mot vad den är idag. Nu ligger det en snaggad Yuffie här bredvid mig i soffan. Meningen är att vi ska köpa en maskin själva så att vi kan trimma henne var tredje månad. För att hon inte ska frysa har jag köpt ett vinterfodrat täcke till henne. Det kan fortfarande smälla till och bli rejält kallt på nätterna. Samtidigt tar det ett tag innan hon har vant sig vid sin nya frisyr.
Som alltid när vi klipper Yuffie dyker det upp en slank och fin hund. Marie tyckte nästan att hon såg undernärd ut när midjan kom fram. Jag skyndade mig att hålla för Yuffies öron så att hon inte skulle höra vad Marie sa och kräva mer mat. Yuffie är tillräckligt svår att hålla i bra hull, någon extra mat behöver hon inte.
Ni gör helt rätt. Mår hunden och ägarna bättre utan päls så är det rätt. Kommer aldrig förstå varför det är tabu att klippa collie när ingen säger något om klippta bearded collies, små pälshundar och en bunt andra
Kan ju inte låta bli att tycka hon ser bra rolig ut som snaggad 🙂
Men som hon trivs i snagg!