Det var ett tag sedan sist men lusten att spåra infann sig och då vi skulle på julbord på kvällen var det en perfekt aktivitet för att få nöjda hundar. Hur galet är det inte att kunna lägga spår i mitten av december utan att det finns en gnutta snö i markerna? Jag börjar tycka att om inte snön kommer snart kan jag vara utan snö. Dock blir det väldigt, väldigt mycket ljusare med snö och jag är lite trött på mörkret. Åter till våra spår!

Loova fick ett appellspår. Trots att det var länge sedan vi spårade ville jag testa av Loova lite innan vintern eftersom det ska bli appellstart till våren. Det sista vi tränade var spårstarter och det har verkligen gett resultat för Loova började perfekt. Pinnarna plockar hon superbra. Det vi behöver träna på är vinklar och uthållighet. Kanske, kanske hinner vi spåra mer innan snön.

Kiros och Yuffie skötte sig fantastiskt. Kiros blev så himla glad att han missade första pinnen men resterande tog han. Inga av mina svårigheter vållade några problem för honom. Yuffie kom in med en pinne extra som husse inte hade lagt ut. Spårsäker som få är hon men pinnplockningen har alltid varit lite si och så. Då är det extra roligt när hon plockar andra, äldre pinnar som luktar människa.

Rumba var dagens stora frågetecken. Hon spårade inte alls! Husse hade selat på och släppt på henne. Hon hade slutat spårat och skakat på sig. Efter två försök gav husse upp för han visste inte var spåret gick. Jag lade ett nytt kort spår åt Rumba medan husse gick med Yuffie. Då var det minsann inga problem och även Rumba fick avsluta positivt. Vad som orsakade det hela kan vi bara spekulera om.