Nu är det lite tomt men framför allt tyst i vårt hus. Rumba hämtades igår av sin uppfödare och befinner sig alltså nu i Östersund tillsammans med sin bror Knas. Jag fick rapport på kvällen igår och hörde hur Rumba gurglade åt sin bror. Rumba är lite rädd om sig under dräktigheten, inte ens Kiros fick så mycket som titta på hennes bakdel. Jag hoppas att Knas fortfarande tycker att det är roligt att ha sin syster i huset. Här hemma letade Kiros efter henne när vi kom in från morgonpromenaden. Det är väldigt konstigt att det bara är tre hundar i huset. Ja, ja, om ca 10 veckor är Rumba hemma igen. Förhoppningsvis hämtar vi hem två hundar då. Förutsättningen för det är att Rumba föder minst två tikvalpar. Vi kommer att vänta med spändhet på rapport från Östersund med resultatet av valpningen. Sedan får vi se hur många gånger vi åker och hälsar på.

Saknad kompis…

Med tre hundar som kan motioneras lite mer än vad vi gjort de senaste veckorna bestämde jag mig för att testa med en cykeltur. För Loovas del var det premiärturen med cykel och hon skötte sig alldeles utmärkt förutom ett litet missöde. Hon råkade få en baktass under bakdäcket när hon tappade fokuset på vad hon höll på med vid ett hundmöte. Då svängde hon in bakdelen mot cykeln och baktassen hamnade där den hamnade. Loova skrek som en stucken gris men det gick bra. Efter det höll hon Kiros mellan sig själv och cykeln ett bra tag. Det blev en tur till Färnäs båthamn och där tog vi en liten vilopaus med lösspring på sjöbottnen som var framme.