Kanonfin spårmark

I söndags debuterade jag och Sisu i högre klass spår. Vi var väl förberedda enligt mig. Skallet fungerade inte och uppletande var en lustig historia i frågan om jag skulle få tillbaka sakerna Sisu hittade. I övrigt var vi med på banan tyckte jag.

Dagen började med spårning. Vi fick ett fint område att spåra på. Sisu gjorde ett superbra uppletande av vårt spår och vi tuffade iväg ut i skogen. Någonstans innan första pinnen har Sisu bytt spår för några pinnar hittade hon inte och när hon vek in på en djurstig förstod jag att hon inte spårade efter rätt spår. Vi kom tack och lov tillbaka till spårstarten men tävlingsdagen var slut. Jag hade inte räknat med att spåret skulle sätta stopp för oss. Bytt till viltspår har Sisu inte gjort sedan hon var runt året.

Nu har jag haft lite tid att analysera och konstaterat att det beror på för lite träning helt enkelt. Sisu har varit så spårsäker att jag inte tränat tillräckligt med den liggtiden som gäller för högre klass. Jag har fokuserat mycket på att träna uppletandet av spåret och då har det blivit väldigt korta spår efter själva upptaget. Dessa faktorer bidrog antagligen till att Sisu inte var helt hundra säker på sin uppgift.

När nu analysen är gjord är även en plan gjord. Vi siktar på ett nytt försök i augusti. Då ska även uppletandet fungera är mitt mål. Skallgivningen hoppas jag också är på en acceptabel nivå då.