Jaktsäsongen är igång
Några jägare är vi inte i vår familj men Rumba har på något sätt uppfattat att jaktsäsongen har startat. Det började förra veckan och allt, jag menar verkligen allt, är lovligt byte enligt Rumbas sätt att se på saken. Katt, rådjur, räv är bara en bråkdel…
På kvällspromenaden har vi flera gånger fått passera en katt som ligger nöjt och lugnt bredvid en bil. Rumba och Kiros skriker hysteriskt när vi ska passera. Efter det är mörka fläckar på en gräsmatta potentiella katter och Rumba går igång ordentligt.
Idag på morgonen såg jag hur hon drog in en doft i nosen och sedan ställde hon sig på bakbenen. Ok, tänkte jag, rådjur i närheten. Mycket riktigt, för när jag kommit runt kurvan och hade fri sikt mot det stället såg jag en råbock och en get. Brunst nu kanske?
En dag förra veckan såg jag bakbenen på en räv, antagligen en av ungarna, när jag gick runt båthamnen. Räven sprang ner i diket ca 50m framför oss och det var bara jag som upptäckte den. Rumba fick vittring på den efter att vi passerat stället och snodde runt och var på väg tillbaka medan vi andra fortsatte framåt. Mycket virrigt blev det en stund…
Ibland tror jag att Rumba går igång på ren förväntan också. Kul är det i alla fall att hon reagerar olika på de olika djurslagen vilket ger mig en hint om vilket djur vi har i närheten. Att det blir mörkt på kvällarna spelar säkert en roll i det hela för ibland får även grannens robotgräsklippare råka ut för jakten på kvällspromenaderna. Den är dock ett dåligt byte för den flyr inte. Sedan har vi den andra könsmognaden framför oss vilket antagligen också spelar in. Midjebältet åker nog fram snart för annars får jag ont i axeln.
Besök oss på www.puckolinas.se
Hon och hetsa kanske ska fixa lite middagsmat tillsammans.
Kanske det.
Hetsa får nog stå för själva dödandet misstänker jag men Rumba kan ju överraska.
Jag kan inte låta bli att tänka på Toker när jag läser om Rumba. Hoppas att hon lugnar sig med tiden
Det gör hon nog när hon fyllt fem år.
Om vi ska se till släkten så får du nog vänta lite längre än till 5 år.. Nu vid 9 års ålder så hetsar sällan Hilda upp sig på vilt eller tamt när hon går i koppel. Men i somras när hon fick syn på en katt på cykelvägen – och var lös – så försvann hon och katten med en rasande fart in bland villorna. Tur nog var det tidigt på morgonen så jag slapp skämmas offentligt. Hilda var inte borta länge, men såg väldigt förnöjd ut när hon kom tillbaka.
Hilda är mormor till Rumba. 🙂
Tja, Khela jagade älg hela sitt liv. Där fick jag och husse se till att bryta jakten annars bar hon iväg utan tanke på att hon kanske inte skulle orka tillbaka till oss igen.
Det är snarare det jag har i åtanke när jag hoppas att det lugnar ner sig. Att det ska bli avbrytbart… Jaga om tillfälle ges kommer nog fröken alltid att göra men att stå på bakbenen hysteriskt skrikande hoppas jag ger sig med tiden. Hon kommer ju att bli äldre och förhoppningsvis klokare (något man inte alltid kan vara säker på med terv dock).