Bandagelöst!
Igår kväll plockade jag av Rumba bandaget och lät bli att sätta på något nytt. Såret var läkt, tja i alla fall så pass att det inte fanns något hål som jag kunde se. På prov fick Rumba vara utan under kvällen och först var det hysteriskt slickande under en minut. Sedan lugnade hon ner sig och brydde sig inte närmvärt om tassen.
Attans vad svårt det är att få ett skydd för tassen att sitta kvar nu när bandaget inte finns och fyller ut skon längre. Skon flyger bara av direkt fröken blir lite snabb i sina rörelser vilket händer ofta med tanke på all energi hon byggt upp de senaste två veckorna. En av mina tjockare strumpor trär jag på tassen och fäster med självhäftande bandage men även den åker av när Rumba sprätter. Detta kommer att ge mig gråa hår för jag tror att tassen behöver lite skydd även veckan som kommer. Än så länge är det strumpan som suttit kvar bäst…
Hösten är här med sina härliga färger. Jag är fascinerad av flugsvamparnas färger. Dessvärre har jag inte haft kameran med mig och mobilkameran gör inte svampen jag hittade på tomten till sommarstugan rättvisa.
Åh så härligt. Finns det inte någon typ av strumpa man har till slädhundar? Kan tänka mig att en sån borde sitta kvar bättre även om den inte skyddar lika bra
Det finns sockor för slädhundar. Jag funderar även på att sy något eget av bävernylon och fleece med kardborrband. Problemet med den nya vi köpte är att den känns för låg. Snörningen hamnar under handleden. Fast strumpan som jag fäster ovanför handleden flyger ändå i rivstarterna… Jag tror inte att så mycket sitter kvar på fröken. Det verkar gå bra ändå på promenaderna. Såret håller, peppar, peppar.
Skärsår i trampdynorna läker även utan bandage och stygn, men det kan ta lite längre tid. Det farliga med skärsår i tassarna är om det blir senskador – senorna ligger precis under huden där inte trampdynorna ger ett tjockare skydd. Ja, det är klart, någon gång kan det blöda väl bra också. 🙂
Nu var Rumbas tass snyggt snittad mellan trampdynorna och ja, vi såg senorna Det var då jag tyckte att en veterinär skulle blandas in i leken. Såret har läkt fint men Rumba får inte springa lös i skogen än på en vecka. Jag tycker att det kan få läka ännu en vecka innan några vilda framfarter.
Jag försökte skydda Tokas ena baktass en vinter sedan hon slitit av två(!) klokapslar på samma tass. Sedan, när snön hade smält, försökte jag hitta igen några av alla de skor och sockar som fastnat i snön under hennes vilda framfart. Och si, en fann jag i alla fall. 🙂 Nu har jag skaffat ett större lager ifall det skulle behövas någon fler gång..