Kennelhelg i Örebro
Jag, Tifa och Kiros har tillbringat påskhelgen i Örebro på kennelläger. Husse stannade hemma med Yuffie som var i höglöp och Rumba. Kiros var lite upprörd över att behöva lämna sin tjej men det gick över när han insåg att Hetsa löpte också. Jag skulle sova hos Marie-Louise och Hasse.
Lägret startade på långfredagen kl 13 och vi var runt 18 personer med betydligt fler hundar. Naturligtvis var de flesta collie men även en powder puff och en border collie var med oss. Jag hade tänkt fota en hel del men med två hundar som ville träna blev det tyvärr inte mycket fotande. Jag fick dock låna Marie-Louise nya objektiv en stund, ett 75-300mm som var väldigt ovant att fota med. Helt plötsligt fick kameran en annan tyngd och jag fick försöka hitta ett lämpligare grepp för att hålla kameran stilla. Det var också ovant att komma så pass nära det jag ville fota.
Fredag eftermiddag ägnades för min del åt lydnadsträning. Appellplanen lämnade lite att önska, men dessvärre inget vi kunde påverka. Snön smälter men tjälen ligger kvar i marken vilket resulterar i en massa vatten på ytan. Ibland trodde jag att jag klev på is men det visade sig bara vara ett tunt lager och sedan djupt med vatten under. Varken fotgående eller snabba sättanden var någon idé att träna med det underlaget. Jag och Kiros körde framförgående och hopp. Framförgåendet fungerade förvånansvärt bra på en helt okänd plats och det känns skönt att det börjar bli befäst. Tifa fick träna även hon och huvudfokuset låg på bakdelskontroll i högerhandlingen. Jättejobbigt tyckte Tifa.
Lördag förmiddag blev det spår. Äntligen säger jag då! Det skulle bli spännande att se hur mycket jag sabbat under vintern i mina försök med hårda spår för Kiros del. Tifa fick ett spår på ett blåsigt gärde och det fungerade inte alls. Tifa spårade bort sig fullständigt men hon fick i alla fall lite sysselsättning. Marie-Louise hade lagt Kiros spår som gick mycket på snö. Jag ville inte ha hans spår på gärdet om jag säger så. Kiros började med att kissa 10m in på spåret och då fick han bannor av mig. Sedan ville han inte spåra alls och när jag envisades skenspårade han. Jag hittade första apporten och lekte igång honom. Från den punkten spårade han, gick förbi en vinkel och fick leta upp spåret igen. Hittade andra apporten utan problem med mer lek som belöning. Han bommade nästa vinkel också, måste bli vinkelträning när vi tinar fram. Väl på spåret igen fick han kampsaken på slutet i näsan och det blev uppletande istället för spår. Det gjorde inte så mycket då jag vet hur mycket kampisen är värd för honom. Huvudsaken var att spåret blev positivt och det tycker jag att det blev.
På eftermiddagen lade jag ett kort motivationsspår åt Kiros för jag tänkte utnyttja den framtinade marken till fullo för att få en bra start på säsongen. Ett rakt spår med två apporter som gick över ett ställe där Bettan och Tobbe tidigare spårat samt över en massa färska rådjursspår. Kiros gjorde det jättebra och var bara lite förbryllad där Bettan hade gått. Efter lite kontroll fortsatte han på rätt spår. Tifa hade innan det fått dagens dos med rallylydnad.
Söndag lade jag ett nytt spår åt Kiros. Denna gång mest på gärdet bredvid klubben. Kiros ville gärna avbryta spårandet och kissa på ett ställe men när jag sade åt honom att sluta tog han upp spåret igen och fortsatte med samma drag i linan. Första apporten låg nedanför en kulle och det vållade lite huvudbry. Kiros ville gärna att den skulle vara uppe på kullen men med lite hjälp tog han sig nerför och hittade den. Snöspår en bit, missad vinkel men bra arbete för att komma tillbaka till spåret och sedan ytterligare en apport. Från snön ut i den gamla stubben och sedan tuffade vi på till slutet som hittades utan problem. Tuffa på är nog fel ordval, jag får bromsa honom rejält. En kille med gott självförtroende och en nöjd matte gick upp på agilityplanen och körde lite framförgående.
Tifa fick på söndagen en rejäl rallyträning. Jag och Marie-Louise byggde upp två korta banor med sidbyte i bägge. Jag och Tifa lade mest fokus på högerhandling. Alla moment ska fungera på höger sida också så det finns massor att träna på. Samtidigt har vi ett par saker som inte riktigt fungerar i det normala fotgåendet också.
Härligt att kunna spåra! Haha, jag känner allt igen Gäspers ansiktsuttryck. Den minen tolkar jag som förvirrad men glad
Gäsper upptäckte helt plötsligt mig med kameran och tyckte att jag var märklig ett par sekunder innan han konstaterat att det var en människa. Därav förvirringen på denna bild, annars var han väldigt glad och go.
En mycket trevlig helg som vi förhoppningsvis gör om nästa år fast då lite längre fram på året så vi slipper snöfläckarna.