Bäst att passa på innan snön sätter stopp för all spårträning. Igår lade vi spår till alla hundarna igen. Planen var även att de skulle vara nöjda medan vi var på kalas ett par timmar sedan.

Rumba fick tre leksaker i sitt spår som husse gick ut. Liggtiden var ca 40 min och när vi kom ut i skogen upptäckte vi att det blåste mer där än hemma. Det resulterade i att Rumba, som inte är så van ännu, fick jobba rejält för att reda ut spåret där vittringen drivit åt höger. Hon jobbade på bra och gav inte upp även om hon var rejält trött när hon var klar.

Kiros spår råkade hamna mitt i en rejält blöt myr. Det var en sådan dag när jag bara hamnade där och väl på plats går det inte att göra något annat än att fortsätta framåt. Jag fick helt enkelt förlita mig på att Kiros var tillräckligt taggad för att ta sig fram i sitt spår. Taggad var han! Jag hade ett drag i linan som jag inte känt tidigare och vinkeln som jag hade gjort tog han utan tvekan. Ut på myren blev han lite fundersam till men jag tror att det berodde på att jag följde en älgstig. Kiros tog sig ordentligt runt spåret och stolt som en tupp hittade han kamprullen i slutet. Det är så härligt att vi hittat rätt belöningssätt till honom i spåret också.

Tifas spår lade husse och det var inga som helst problem för henne. Idag hade hon alla pinnar med in igen och jag tror att det berodde på att jag skötte min del av jobbet ordentligt. Vid ett tillfälle blev Tifa stående i skogen med ett märkligt uttryck, spanande in i skogen som vi kom från. Strax efter nosade hon på vad jag tror var färsk rävskit. Någonting hade passerat vårt spår och befann sig i närheten i alla fall. Tifa spårade vidare och hittade slutet utan större problem.

Yuffie hade sitt spår delvis under kraftledningen och fick av den anledningen tillsammans med blåsten längst liggtid. Jag trodde jag lade ut sex plus slut men efter att Yuffie spårat hittade jag en pinne i min byxficka och konstaterade att jag nog bara lagt ut fem av de små pinnarna. Kontentat blev i alla fall att Yuffie gick över pinnen under kraftledningen, spårade som en gud och husse litade inte på sin hund. Husse frågade var slutet låg bara för att han kom nära grusvägen trots att Yuffie vinklade iväg längs med vägen. Då släppte husse linan och Yuffie spårade gladeligen fram till slutet, dock med en missad pinne på vägen. Lita på din hund!

Hundarna var mycket nöjda medan vi var två timmar på kalas sedan. De har bara tillgång till hall och sovrum numera när de är ensamma för att Rumba inte ska busa runt i hela huset. Rumba springer som en galning mellan sängen och soffan med ett ben eller en leksak i munnen när hon är busig. Vi vill gärna att ensamma hemma betyder lite lugn istället för vild jakt. Sannolikheten att skor, ved mm får vara hela känns lite större då…