Äntligen lyckades vi komma ut i skogen för att plocka lite blåbär. Jag har i många år försökt men av någon anledning har alltid annat kommit mellan och jag har blivit utan blåbär. Planen för året var att plocka en hink blåbär. Bra att ha i frysen för både paj och sylt. Vi skulle egentligen ha varit ut förra veckan men vi hann inte då. Igår tillbringade vi i alla fall 1,5 timme i blåbärsskogen. Vi fick dock plocka resterna efter utländska bärplockare… När vi kollade stället för två veckor sedan var det oplockat och då visste vi att bärplockarna varit där tidigare. De hade tydligen återkommit men på många ställen hade de missat bären. Under tiden vi var i skogen fick vi i alla fall ihop en halv hink med bär. Känns som om det är en lagom mängd att rensa ikväll. Det får bli en till tur nästa vecka och ta en halv hink till. Det är faktiskt både nytta och nöje med bärplockningen. Tifa får sin sjukgymnastik väldigt naturligt och igår såg hon himla nöjd ut med att få skrota runt i skogen i sin egen takt.

Bläbär åt alla hundar rikligt av. Det stora lasset nu på morgonen hade en väldigt mörk färg kan jag meddela. Vår första terv Dixie gick vi alltid efter för hon var duktig på att hitta de allra bästa blåbärsställena. Rumba körde tvärtom igår. När jag satt ner plockaren kom det en nos mitt framför plockaren och började äta. Tifa plockade en del från buskarna men kom sedan ihåg att det är mycket lättare att äta direkt ur hinken. Så har hon alltid gjort…

Rumba bjöd på ett riktigt gott skratt igår. Hon tar sina turer för att kolla omgivningarna när hon tröttnat på att busa med de andra och pinnar runt oss. Husse saknade Rumba igår och ropade på henne. Naturligtvis kommer hon som skjuten ur en kanon och är på andra sidan bäcken. Se upp för bäcken säger husse åt henne när hon kommer farande. Hela Rumba meddelar ”Ja, ja, jag har full koll” sedan hoppar hon över bäcken och landar mitt i med ett gigantiskt plask. Upp lika fort igen och ställer sig framför husse, blöt så att det bara droppar och undrar ”Vad var det du sa???”. Av plasket att döma lät det som om en hel elefant landade i bäcken…

Hundarna var väldigt nöjda med kvällspromenaden som vi avslutade i stugan med kaffe och te. Svärmor tillbringade dessa fina dagar där.