Spårstart

Planen för kvällen var spår. Det höll på att gå åt skogen när husse ringde och meddelade att han jobbade över. När husse väl kom hem kastade han i sig middagen och sedan åkte vi. Trots den sena timmen fick alla hundar var sitt spår. Ingen av dem gjorde oss besvikna. Vi har fantastiska spårhundar!

Kiros fick ett ca 600m långt spår i en svårare terräng än han någonsin spårat i med en rejäl ås, stigpassager och även spår längs med stig ett tag. Han löste spåret bra men missade två pinnar. Husse sa efter spåret att de pinnar han missade låg precis bredvid tjocka trädstammar. Jag var väldigt nöjd med hans insats men Kiros var tydligen inte nöjd själv. När vi kom till bilen stannade han vid spårstarten och tyckte att vi kunde ta det ett varv till. Sötnosen…

Yuffie var som en liten dammsugare i spåret. Hennes svaghet har varit pinnarna men idag missade hon bara en enda. En underbar utveckling av fröken som började sin bana med att inte ens notera pinnarna. Rumba var lite vilse ens stund i sitt spår och under den tiden missade hon två pinnar. Allt annat gick som på räls. Fröken slösar heller inte så mycket energi längre i vinklarna. Hurra!

Det nya annars idag var att vi testade att spåra i nomeselen. Alla hundar utom Tifa fick testa det och alla verkade trivas i den typen av sele. Vi tyckte också att det var trevligt att spåra i den, mycket mindre trassel än normalt. Nomeselen jag har är lånad och den passar inte riktigt någon av hundarna så mitt nästa projekt blir att sy några som har bättre passform. Jag tänkte att det var lika bra att spara lite pengar och sy selar. Jag har hittat en beskrivning på nätet och det verkar inte vara speciellt komplicerat. Återkommer med resultatet när jag fixat det.