Här kommer det som ni säkert har väntat på, min redogörelse för dag tre på collie-SM i Timrå. På grund av en vecka med alldeles för mycket jobb där jag till sist fick prioritera sömn blev det något senare än vad jag tänkt mig. Bättre sent än aldrig…

Söndagen på collie-SM stod det lydnadsprov och utställning på schemat. Både Rumba och Kiros var anmälda till lydnadsklass 2 men då Rumba behagade börja löpa på måndagen fick hon tyvärr inte starta. Lite surt, vi visste att hon skulle löpa i juli men hon hade kunnat vänta till efter collie-SM helgen. Ja, ja, husse fick visa upp henne för sekretariatet för att få pengarna tillbaka i alla fall.

Det var gräsligt varmt på lydnadsplanen och luften stod helt stilla. Vi fick se en massa tappra hundar som fantastiskt nog höll ihop och orkade i värmen. En del av de startande hundarna gjorde inte det. Det känns inte helt optimalt och inte heller speciellt snällt mot hundarna att ha en SM-helg mitt i juli när inte ens skuggan ger svalka och svetten rinner längs ryggen så fort man gör något. En av de tappra hundarna var Yuffies bror Bailey i lydnadsklass 3. Upplägget var att vi körde alla gruppmoment direkt i början av dagen. Tanken var att de skulle vara klara innan folket började komma till utställningen men naturligtvis blev det inte så. Under alla klassers gruppmoment gick det folk med massor med pinaler förbi lydnadsplanen vidare till utställningsplanen som naturligtvis låg längst upp på klubben. Hundarna i klass 2, 3 och elit hade allt stök bakom ryggen medan klass 1 hundarna fick ligga så att de såg de som kom.

Bailey under momentet hopp och apport

Ordningen var elit, 3, 2 och sist 1. Det hann bli ännu varmare innan det var min och Kiros tur. Jag hade även lyckats dra startnummer sex av sex deltagare. Platsliggningen var lite oroligare än vad jag tycker om men orsaken var alla som kom till utställningen bakom ryggen på Kiros. Jag tyckte att vi började programmet bra. Kiros kändes fin och visst finns det en massa detaljer att slipa på innan vi startar i klass tre. Vid momentet läggande under gång fick jag något i halsen och råkade ryta till Kiros att lägga sig. Det var inte meningen att låta så men Kiros brydde sig inte speciellt mycket utan gjorde sitt jobb.

Varmt under fria följet

Problemet kom vid rutan. Jag visste att det momentet kunde gå precis hur som helst. det är absolut inte befäst och med tanke på hur dåligt med träning det blivit de sista veckorna var jag inte alls förvånad över att Kiros inte hittade rutan. Jag gjorde två försök att skicka in honom. Vid första sprang han ut halvvägs och stannade sedan väldigt förvirrad. Från det läget kommenderade jag rutan igen utan reaktion från Kiros sida. Då sa jag åt honom att vi skulle strunta i momentet och gå vidare. Kiros tog väldigt illa vid sig när han inte lyckades och fick för sig att jag var arg på honom. När jag tog ett par steg mot honom vände han och sprang från mig. Efter mycket lock och pock kom han till mig och vi kunde bli kompisar igen. Jag var varken arg eller besviken på honom men han vill så gärna göra rätt.

Bra fart på inkallningen

Dessvärre hängde osäkerheten i Kiros med under de efterföljande momenten vilket drog ner betygen. Kiros har utfört alla moment förutom rutan och trots värmen tyckte jag att han höll ihop väldigt bra. Det var inte värmen som gjorde honom knäckt utan hans misslyckande. Det kändes väldigt bra efter passet trots att totalpoängen blev speciellt bra. Kiros fick en rejäl belöning med både kamp och godis efteråt. Sedan var det bara att åka till campingen för att plocka ner förtältet och åka hem.

Hopp över hinder