Igår var första gången på väldigt lång tid som jag hade tid och lust att träna hund. Kiros var den lyckliga och han fick följa med till klubben när jag ändå var dit i annat ärende. Under rastning- och uppvärmningsrundan hade jag en svart studsboll bredvid mig som knappt kunde hoppas på träning. Träning blev det i form av fotgående och kryp. Jag måste börja träna kryp ordentligt då jag har målet att starta lägre klass spår på årets collie-SM i juli.

Jag tycker att kryp är ett svårt moment. Svårigheten ligger troligtvis i att jag faktiskt inte har någon bra plan för hur jag ska träna in det. Jag har en målbild och vet vad jag vill ha fram men jag har ingen plan för hur jag ska ta mig till målet. Det är frustrerande för mig. Astra minns jag inte hur jag lärde att krypa. Jag misstänker att det kom väldigt naturligt för henne och att det är anledningen till att jag inte minns hur det gick till. Tifa lyckades jag aldrig få att krypa ordentligt och med facit i hand kan det säkert bero på en begynnande artros i höger knä bak. Tifa rätade ofta ut bakbenen för mycket och körde skottkärra, inte speciellt önskvärt. Kiros har inte riktigt någon teknik än. Ibland hoppar han groda när han ska flytta efter med bakbenen och ibland hamnar han på en skinka och hasar sig fram. Inget av detta är vad jag eftersträvar…

Planen är att träna ett pass kryp varje dag ett tag. Förhoppningsvis hinner jag grunda något innan jag åker iväg och parar Eiko. Då blir det en naturlig vilopaus och får fundera på saken lite. Jag är mycket medveten om att krypinlärningen kommer att ta tid. Det är inget man tränar in på en kafferast. Jag bara önskar att jag har en vettig plan att följa i min träning. Tips mottages tacksamt!

Min älsklingspojke!