P-sprutad Tifa 2
Nu är Tifa p-sprutad. Vi hade tid igår kl 10 hos veterinären och Tifa fick sin spruta. För tillfället mår Tifa alldeles ypperligt. Hon fick akupunktur av mig i måndags och de spänningar jag då hittade i ryggen satt enbart på vänster sida och var orsakade av artrosknäet. Vi har börjat gå mer med henne nu och det har även blivit fler promenader på hårda underlag vilket naturligtvis ökar belastningen.
Det ska bli spännande att se om nu hennes rygg håller sig på denna nivå när Tifa inte kommer att löpa i vinter. Förhoppningen är ju det och skulle det visa sig att vår misstanke om att löpen förvärrar ryggproblemet kraftigt kommer det mest troligt att bli en riktig kastrering. Att låta henne gå på upprepade behandlingar med p-spruta är inte ett alternativ i min värld då det faktiskt finns hemska biverkningar. Veterinären igår trodde att det skulle gå att få försäkringsbolaget att ersätta en ev kastrering då den faktiskt kommer att göras av medicinska skäl. Vi har Tifas ryggproblem dokumenterade från både veterinär och sjukgymnast i alla fall.
Jag kommer antagligen att vara väldigt orolig under tiden Tifa har sprutan i kroppen. Veterinären sa helt krasst att om jag gett sprutan för sent och Tifa skulle börja löpa tidigare än beräknat kommer livmoderinflammationen som ett brev på posten. Risken att jag räknat fel är dock minimal. Tifa är i full fällning just nu och hon brukar alltid få tillbaka pälsen innan hon börjar löpa igen. Planen är att det även denna gång är Rumba som sätter igång vid jul/nyår och sedan hänger de andra på. Om jag ville ge Tifa ytterligare en spruta skulle det ske om fem månader ganska exakt.
Det är inget jag rekommenderar till någon att p-spruta tiken utan en riktig kastrering är bättre. Jag kände dock att en kastrering kostar mycket pengar och när vi inte är helt säkra på att det kommer lösa problemet kändes det vettigare att testa en gång med p-spruta. Nu är inte jag någon vän av kastreringar i annat än medicinskt syfte i alla fall. Köper man tik får man räkna med löp två gånger per år och det påverkar tävlingssäsongen. I fjol började Tifa löpa på morgonen när vi skulle tävlat lydnad. Det var bara att stryka sig och titta på tävlingen från läktaren då vi åkt dit kvällen innan med husvagnen.
Av alla våra hundar är det bara en som har blivit kastrerad och det var grand danoisen Vickie som drabbades av akut livmoderinflammation. Jag kan inte minnas några problem med henne efter kastreringen förutom magomvridningen som veterinären misstänkte hände pga det extra utrymmet där livmodern hade suttit. Jag misstänkte livmoderinflammation på Astra men fick inga tydliga signaler och sedan släppte jag den tanken. Ett halvår senare visade det sig att hon hade en livmoder som läckte in i kroppen och hade orsakat bukhinneinflammation, ingen bra diagnos för 12-årig hund.
Nej usch, håll tummarna nu för att det inte händer något sådant med Tifa utan vi får ha en pigg och busig fröken i många år till. Inte märks det på Tifa att hon blir nio år i mars, största valpen i flocken kallar vi henne ibland.