Tifa har en tid hos sjukgymnasten på SLU. Jag bokade in en igår, fredag den 9 mars ska vi till Uppsala. Jag vill att Kjerstin ska kolla Tifas rygg till att börja med.  Dock tror jag faktiskt inte att det är ryggen som spökar denna gång…

När Tifa har haft ont i ryggen går hon sakta och försiktigt, gärna i passgång. Hon är ovillig till att kliva upp i soffan. De tre trappstegen vi har utanför dörren tas väldigt lugnt och hon ser till att de andra har passerat redan så att de inte stöter till henne. Hon vill heller inte gärna gå uppför backar när vi promenerar.

Nu väljer hon lätt trav när vi promenerar. Det ser ut som en lägre eller högre hastighet är besvärligare, men framför allt är det trav och inte passgång som gäller. I soffan ligger hon gärna. Hon hoppar även över armstödet för att komma upp i soffan. Trappen går hon normalt i. Samtidigt gör hon ryggövningarna bra och har inga problem att ta sig uppför backar ute.

Som sagt, inte ett enda symptom stämmer med ryggont. Tifa får ta det lugnt till vi ser Kjerstin. Promenader tas som normalt men längd och tempo anpassas till Tifa. Denna vecka har hon gått morgonpromenaderna med Kiros och Rumba. Resten av dagens promenader har hon gått med Yuffie även om det går lite för sakta för henne.

Det ska bli skönt att Kjerstin känner igenom Tifa. Då får jag en status på hennes rygg. Sedan tror jag att det behövs en ortoped om Kjerstin även bekräftar mina misstankar om knäet. Att Tifa får vänta med besöket i Uppsala beror enbart på Yuffies valpning, annars hade jag tagit första lediga tid som hade funnits. Jag har rimadyl hemma men är ovillig att ge henne det. Jag resonerar som så att det är bättre att hon har lite ont och tar det lugnt istället för får smärtstillande och börjar busa runt. För busig är hon dagligen och vill gärna göra något. Jag tror att jag ska plocka fram lite kantareller och träna doftdiskriminering. Ut i garaget och hitta ett gäng plastkrukor som får stå till tjänst bara…