Igår åkte jag och Loova ut för att testa spår för andra gången. Denna gång blev det på åkrarna strax innan Mora. De få gångerna som jag lägger åkerspår nyttjar jag dessa åkrar och det gäller att passa på när de inte nyttjas av jordbrukarna. Det är hö som slås och nu står det travar med ensilagebollar både här och där. Första spåret lade jag på samma sätt som jag lade det sista förra gången. Godis i var tredje fotsteg, men när jag släppte på Loova kändes det inte riktigt bra. Det kändes som det blev mer godissök än spår. Vid bilen funderade jag lite innan jag lade ytterligare ett spår. Det andra spåret lade jag godis med ett mellanrum på 10-20 fotsteg. Nu kändes det som om det blev spår mellan godisarna! Loova levererade ett snyggt spårarbete med mycket låg nos och lagom tempo. Det här kommer att bli riktigt, riktigt bra. Spåret var ca 20 m långt och det känns som en bra sträcka för tillfället. Liggtid existerade inte utan jag lade spåret och gick sedan direkt och hämtade Loova.

Loova fick sedan en kort vilopaus och därefter lade jag ytterligare ett spår på samma sätt som det andra spåret. Det gick lika bra det spåret även om det märktes att Loova blev trött efter ungefär halva spåret. Jobbigt att pyssla med nya saker. Nu har jag i alla fall hittat ett sätt som verkar vara rätt melodi för mig och Loova. På detta vis kan jag spåra själv utan att vara beroende av hjälp från husse. Då hinner Loova få en spårgrund innan snön kommer och jag kan med tillförsikt se fram emot sommaren och förhoppningsvis appellen för lilla fröken. Efter spåren tog vi en promenad över åkrarna och genom skogen en sväng innan det blev hem för lunch för lillan.