Astra som vi sparade

Idag för 16 år sedan såg vår första kull dagens ljus. Vi skrattade gott hemma igår när vi insåg att vi inte är långt från 20 års jubileum. Med tre kullar på 16 år kan vi inte precis påstå att vi är erfarna uppfödare. Det är först nu med start 2009 som vår uppfödning har tagit fart. Anledningen till det är att ur den första kullen blev det inget avelsmaterial kvar då tiken vi sparade utvecklade skotträdsla, sedan dog en hane i kullen i hjärtfel vilket gjorde att vi avstod att para tiken vi köpt tillbaka från den kullen.

Det blev en lång tid med träning och tävling med tiken vi sparade. På den tiden var det bara jag som tränade hund i huset. Husses intresse har kommit med tiden. Vi har lärt oss massor under tiden både som uppfödare och hundägare till en flock hundar. Det fanns aldrig i vårt huvud att göra sig av med hundarna som inte passade till avel bara för att kunna köpa nya avelsdjur. De är alltid våra älskade hundar och det är uppfödningen som får stå tillbaka om vi inte har avelsmaterial.

Khela

Med facit i hand har de tolv år mellan de två första kullarna enbart varit nyttiga och vi har bildat oss en ordentlig uppfattning om vilken typ av hund som vi vill föda upp och vilka prioriteringar som är viktiga för oss. I dag vill jag kalla den typen av hund för sporthund då vi är intresserade av träning och tävling. Jag personligen fördrar livliga hundar som snarare behöver dämpas något i träningen än peppas. Krypträning med Astra var ett kapitel för sig. Det gick fort med en fantastisk teknik men inte framåt utan runt, runt mattes ben eftersom matte var sölig. De flesta gråa hår tror jag att Astra har orsakat faktiskt.

Vi ser med tillförsikt fram emot våra framtida planer och riktar ett stort tack till vår mentor och vän Bettan på kennel Springmist för allt stöd vi fått under årens lopp och mest troligt även kommer få i framtiden. Nog för att vi är två som bollar tankar och idéer hemma men det är även väldigt skönt att ha en utomstående som bollplank.