Det blir väldigt sällan som jag tror…
Det blev mer bussåkande denna vecka.

Husse kom in från promenaden före middag och tyckte att Rumba gick väldigt konstigt. Jag hade inte sett något när vi gick hem utan fick äran att ta Kiros och Rumba på kvällspromenaden. Den promenaden blev väldigt kort kan jag säga för Rumba gick väldigt konstigt på höger bakben. Inne syntes ingenting när hon gick omkring… Väl inne igen lade jag henne på rygg i mitt knä och kollade över tassarna. En av trampdynorna på höger baktass var snyggt uppskuren i stort sett tvärs över hela trampdynan. Inte underligt att Rumba gick konstigt där det var sandigt eller blött. Det måste ha gjort ont att få in skräp i tassen. Rengöring med alsolsprit vilket damen naturligtvis inte uppskattade och sedan hittade jag vår hundsko i gummi. Den passade inte riktigt, för liten, men den får duga till jag i morgon ser om jag hittar en stump bävernylon och syr ihop en tasspåse. Syr hellre ihop en än köper dyra hundskor som bara går sönder.

För att låta tassen vila lite och läka beslutade jag mig för att ta bussen till jobbet istället för att gå. Jag gissar att hundarna gillade att åka buss. De väntade snyggt och prydligt utan att Kiros började pipa av att det var tråkigt. När bussen kom ville de kliva på innan dörrarna ens hade öppnats. Idag var sätena allra längst bak i bussen lediga och där finns det bra plats för hundarna. Bägge hundarna satt och spanade nyfiket på både passagerare och vad som hände utanför fönstret. Kiros hade inga balansproblem idag, men jag kände hur illamåendet kom smygande längs med resan. Jag har väldigt lätt för att bli åksjuk och längst bak i bussen är inte min favoritplats, i alla fall inte i tätortstrafik där det är mycket kurvor, start och stopp samt en hel del vägbulor som får hela bakdelen på bussen att skumpa extra mycket.

Jag är bara fascinerad över hundarnas anpassningsförmåga. Kiros som snart blir tre år har varit med om en hel del saker och tar det mesta med glatt humör. Rumba däremot är faktiskt bara 11 månader och bara hänger med på saker och säger ungefär som, jaha det är så här det ska vara nu, och gillar läget. De är helt fantastiska bägge två, Kiros och Rumba.