Husse anmälde Eida till appellspår hos Bollnäs brukshundklubb för ett tag sedan. Idag var det dags för start men inte med husse som förare utan med mig. Anledningen till det var att när husse fick se att de kommit med kontaktade en medlem i klubben och frågade om spåren gick i skog eller på äng. När svaret var äng var husse beredd att stryka sig. Med den inställningen skulle han då inte starta tyckte både jag och husses träningskompis. Då tyckte jag att jag kunde åka med Eida och så blev det. Vi tränade ihop i 1,5 vecka i alla fall.

Eida hade inga problem med spåret! Mycket slag i första vinkeln och lite harpluttar på andra sträckan fick vi avdrag för men vi kom runt och alla pinnar in. Budföringen tjuvstartade en tokladdad Eida på med 0 som resultat. Sedan fick jag samla ihop henne till platsliggningen. Den var en rysare med en granne som pep, kröp och till sist travade till sin förare för att väl kopplad börja skälla uppfordrande. Efter en stund till gick ytterligare en hund till sin förare. Eida visade tydligt att hon tyckte att det var jobbigt men rörde inte en fena. Mycket beröm och korv till hjärtat efter den pärsen. Det blir till att jobba vidare på en trygg platsliggning. Bara lydnaden kvar sen och det var dags att gasa upp Eida något. Hon gjorde en fantastisk lydnad och känslan efteråt var att detta räckte till uppflyttning. Vid prisutdelningen visade det sig att vi och ytterligare ett ekipage fått samma poäng 207,5 men det andra ekipaget hade mer poäng på specialen och därmed blev placerade som nr 1. Det viktigaste var att Eida äntligen blev uppflyttad till lägre klass spår. Jag var supernöjd med hennes prestationer under dagen.