Denna dag har gått i katastrofens tecken och det hela började direkt på morgonen. När jag städade inne hos valparna efter natten lyckades Saphira hoppa rakt upp i skurhinken. Jag hade innan det hände plockat ner henne från kanten tre gånger och sagt ”inga valpar i skurhinken!”. Innan jag hunnit blinka plumsade en valp ner i skurhinken. Saphira hoppade snyggt upp och landade med frambenen först i såpvattnet. Snabbt som attan fiskade jag upp henne igen och ropade åt husse att komma med en handduk. Saphira hann aldrig riktigt fatta vad som hände men resultatet är att hon är ren på frambenen och bogen. Det slutade väl med andra ord.

Min dag på jobbet fortsatte dock på den inslagna vägen. Det som kunde gå fel gick fel… Det bådade ju gott för eftermiddagen då vi skulle få besök av Rumbas uppfödare som var på väg hem. Min tur vände faktiskt och vi fick en mycket trevlig middag tillsammans. Rumba trodde inte riktigt sina ögon eller sin nos när uppfödaren klev innanför dörren. Lyckan blev stor hos henne när hon insåg att det faktiskt var sant. Innan uppfödaren åkte fick Rumba träffa sin bror Knas. Det var först lite bråkigt och morrigt från bägge hållen men efter en stund lekte de fint.

Rumba med valparna