Tifa får rehabilitering för sitt artrosknä. Träningen har pågått i fem veckor nu och hennes framsteg är enorma. Från början använde hon knappt höger bakben för det gjorde ont. Trappor gick hon inte i. Till följd av det tappade hon mycket muskulatur på höger bak. Idag rör sig Tifa mer eller mindre obehindrat. Trappen är inget problem längre, inte ens det tvärbranta trappen i sommarstugan tvekar hon längre för. Visst blir Tifa trött ibland och då skuttar hon konstigt uppför men hon tar sig ändå själv. I veckan har Tifa även följt med på 1,5 timmes promenader två dagar i rad. Lite trött men inte ont blev resultatet. Jag hade förväntat mig att Tifa skulle få ont men istället njöt hon av att få röra sig ordentligt. All promenad sker än så länge i kopplat tillstånd.

Träningen har mest bestått av promenader på varierande underlag i långsamt tempo. Långsam gångart gör att fler muskler måste jobba och att kroppen har svårare att fuska genom avlastning. Vi köpte även ett knäskydd som stabiliserar knäleden samt tvingar Tifa att verkligen lyfta korrekt på sitt högra bakben. De dagar vi inte kommer ut i terrängen för träning får knäskyddet stå för träningen. Sedan är övningen med snabba skiften mellan sitt och stå viktig och görs i stort sett dagligen. Dessa övningar får vi ofta gratis när vi tränar rallylydnad. Vattentrasken har Tifa gått i fyra gånger. Jag tror inte att den enorma förbättring som skett inte beror på vattentrasken utan på vardagsträningen. Jag använder passen i vattentraskaren som ett mått på hur vår egen träning fungerar. Nästa pass är inbokat i början av augusti för sjukgymnasten ska ha semester. Jag hoppas på sol och värme så att vattnet i sjön blir varmt snart. Då blir det vattentrask där istället för att åka till Falun.