För första gången i Kiros liv är det riktigt jobbigt att en tik löper som inte tillhör vår flock. Jag gissar att det är tervtiken två hus bort som löper just nu. Kiros piper inomhus och när han är ute har han fullt upp med att kontrollera alla pissfläckar. Vi försöker hjälpa honom genom att inte tillåta allt nosande på fläckarna och i morse gick vi åt ett annat håll än vi gjort tidigare och morgonpromenaden blev lugnare än på länge. Kiros har dock blivit oerhört kär i husse just nu, all kärlek som tiken skulle fått öser han över husse istället. Igår försökte husse vila ryggen efter jobbet men i samma ögonblick som han lade sig på sängen kom Kiros och lade sig bredvid. Så länge husse blundade stirrade bara Kiros på honom men så fort han öppnade ögonen var det en slickande Kiros över honom. Det fungerar dock bra att säga åt honom att sluta. Det jobbigaste är promenaderna. Vi väntar på att våra flickor ska börja löpa någon gång i januari. Yuffie blir först ut som det ser ut.

Tifa följer mig till jobbet och denna vecka har vi ökat tempot på promenaderna till och från jobbet. Läkningen går tydligen framåt, för Tifa väljer trav igen till skillnad från för en månad sedan då hon gick passgång. Vet ni vilket tempo det blir om Tifa ska trava i långsam takt med sina långa ben? Jag blir helt slut, tydligen länge sedan vi hållit detta tempo, dock väldigt nyttigt då jag inte hinner ner i gymmet när jag har henne med mig hela dagarna. Tifa är väldigt nöjd med det ökade tempot, svansen hänger nöjt avslappnat och hon var väldigt lycklig igår när hon kom hem till husse. Lunchpromenaden blir dock en lugnare variant ett tag till. Det känns skönt att se Tifa röra sig obehindrat i trav i alla fall.