Tifa i bilen efter att jag hämtat henne

I skrivande stund ligger det en snarkande Tifa i soffan med huvudet på mitt ben. Hon ska inte hoppa upp och ner i soffan men i detta fall har jag lyft upp henne och kommer även att lyfta ner henne när vi snart stänger in oss i valprummet för att sova. Det var skönt att få komma hem. De ringde från Falun vid 11-tiden och jag fick hämta henne 14.45. Jag skyndade mig hem från jobbet för att hinna rasta hundarna och äta lunch innan jag åkte. Allt hade gått bra och det visar den korta vistelsen i Falun.

Det var en mycket glad Tifa som hämtades till rummet. Hes var hon också, tydligen hade hon gnällt mycket efter att fått morfin som smärtlindring. Hon fortsatte att pipa och gnälla medan jag fick instruktioner om eftervården. Tidvis kunde vi knappt prata för Tifa överröstade oss. Enbart Rimadyl för smärtlindring i fem dagar är ordinerat, ingen antibiotika alls. Nu är jag helt med på att vi inte ska överanvända antibiotika pga resistens men med tanke på vilken tid på året det är hoppas jag att det går bra utan. Har hört ett flertal berättelser om hundar som fått besvär och var i såret efter denna operation. Lugnt och stilla ska det vara till stygnen tas. För det har vi en tid bokad i Falun om tolv dagar.

Ligga på baksidan var tillåtet i alla fall och vi passade på att äta middagen ute i vår paviljong. Tifa sov som en gris under bordet under tiden. Hon älskar att ligga på baksidan. När husse sedan gick ut med sina flickor fick pojkarna komma ut till oss på baksidan. Kiros ville direkt pyssla om Tifas sår vilket ledde till att jag fick läsa lusen av honom. Lexus tyckte att det var en mycket märklig hund som hade flyttat in. Den såg konstig ut, Tifa hade tratten på sig, och luktade väldigt märkligt. Inte blev det bättre av att Tifa tröttnade på småpojkarna och visade hela garnityret i tratten. På kvällspromenaden travade hon på fint och gjorde det hon skulle. Mat var viktigt det också.

Tifa efter hemkomsten, sött sovande medan matte lagar mat