Två frakturer i handleden…  1

Det går Loova omkring med för tillfället. 20 oktober gick jag en promenad med mina vänner, tillika våra hundars extramatte och extrahusse, Annchatrine och Björn. Promenaden gick längs älven och på vårt badställe fick hundarna springa lösa i sanden. Det uppskattades och de lekte ordentligt. Loova jagade Naaki och sprang riktigt fort. Till hon stod och skrek med lyft höger framtass. Annchatrine tyckte att hon såg att Loova sprang i en stubbe innan hon skrek. Vi linkade runt en kortare promenad än tänkt. Det blev Rimadyl till Loova på kvällen för hon hade rejält ont.

Dagen efter blev det ett akutbesök hos distriktsveterinären och lyckan var total när vår veterinär Lisa hade akutfallen. Det blev undersökning och röntgen. Lisa konstaterade snabbt att problemet satt i tass eller handled. Efter en så kallad stressröntgen av tassen misstänktes skada på ledbanden i höger handlov då det var mer rörlighet åt fel håll vid jämförelse med vänster tass. Remiss om ct-röntgen skickades till Falun. Smärtlindring samt korta, lugna rastningspromenader var ordinationen för Loova.

2 november var det dags för röntgen. Vid det laget hade jag fått plocka bort smärtlindringen för Loova härjade hej vilt med Jill. Bättre att hon känner att det gör ont och tar det lite lugnare tyckte jag. När hon gick var det passgång som gällde men i övrigt såg du inte mycket hälta på henne. Naturligtvis fick jag inget svar på röntgen direkt. Svaret skulle gå till Mora och Lisa skulle kontakta oss. Avläsningen kunde ta 4-7 dagar.

Två veckor efter röntgen ringde Lisa upp med svaret. Vid det laget hade vi börjat tvivla på att det var något fel alls. Fel var det ju. Jag höll på att trilla av stolen när Lisa sa att Loova har två frakturer i handloven. Två! Istället för att ledbanden gick av så slets benet sönder vid fästet till två ledband. Det var en rejäl smäll Loova lyckades få till. Nu är inte vår veterinär ortoped utan hon skickade ytterligare en remiss till Falun. Denna gång till ortopeden. På fredag ska Loova träffa ortopeden och sedan får vi se hur denna historia fortsätter. Huvudpersonen själv i detta drama mår bra men är så uttråkad att hon håller på att gå sönder. Vissa dagar är hon mer stillsam än andra och jag tror att hon har mer ont då. Hon har inte tillräckligt ont för att sluta åka kana på golvet inne eller sluta att hoppa i snöhögarna ute. Hon kan bara inte låta bli…

Loova