Loova uppflyttad till högre klass spår!

Under momentet inkallning

Med lite tidspress eftersom Loova ska paras nästa löp och ha en kull valpar på kennel Springmist började jag titta på bruksprov till fröken redan i januari. Jag hittade två lämpliga datum, 22 april i Kumla och 13 maj på hemmaplan. Med en tanke på utställningen i juni där jag gärna vill ställa Loova i bruksklass anmälde jag henne till spåret i Kumla. Träningsmöjligheterna i skogen har varit obefintliga med ca 80 cm snö vilket gjort att vi varit till Örebro tre gånger sedan februari för att spårträna. Sista gången var under påskhelgen och Loova fick då ett 600 – 700 m spår med husse som förare för jag hade dragit på mig ryggskott dagen innan. Då var det tre veckor kvar till tävlingsdatumet. Efter lottningen stod jag och Loova som andra reserv och då är möjligheten stor att man kommer med på tävlingsdagen. En vecka före tävlingen drog jag på mig lunginflammation och det fanns inte en chans att jag skulle orka runt ett spår på en km i skogen. Tack och lov ställde husse upp och ryckte in som förare till Loova. De tränade ihop sig lydnadsmässigt vid två tillfällen innan tävlingen. Det är inte helt enkelt att ta över en annans hund och tävla den. Vi går annorlunda, uttalar kommandona annorlunda, har olika röstlägen och har helt olika kroppsspråk. Jag är ytterst tacksam över att det fungerade med förarbytet på Loova.

Inför linförigheten

Det var hemskt nervöst att skicka iväg dem på spåret och inte ha någon möjlighet att påverka själv. Loova är en spårsäker hund och jag hörde från vägen att de hittade första apporten. Efter en spänd väntan kom de tillbaka tillsammans med spårmottagaren. Nästan alla apporter var hittade, en liten rackare blev kvar i skogen, och med god marginal på tiden blev resultatet. Tillbaka till klubben för resten av momenten. Budföringen glömde Loova bort att hon skulle genomföra. Hon sprang och hälsade på domarna istället. Platsliggning med skott var inga problem. Loova låg som en staty under fyra minuters tid. Hon viftade inte ens på öronen när det sköts. Efter fyra minuter blev det lite nos men inget mer.

På lydnadsdelen var husse betydligt mer engagerad än Loova. Det märktes tydligt att de två inte var helt samkörda. Krypet var inte klart tillsammans med mig så jag tyckte att de kunde avstå det. Dubbelkommando på inkallningen och ett nollat hopp pga missförstånd från Loovas sida. Loova gjorde det som hon skulle och det räckte. Med 9 poängs marginal blev totalpoängen tillräckligt hög för att räcka till uppflyttningen. Jag hade varit helt nöjd med bara godkänt men mitt dreamteam slog till med bättre än så. Ytterst tacksam för att min man ställde upp. Tusen tack älskling!

Momentet läggande under gång är Loovas paradgren

1 Comment So Far

Carro says:

Grattis!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *